söndag 19 februari 2012

Ett steg närmare

Look how good it looks! Inget gips, bara massa skruvar och ärr...

Fick träffa läkaren som opererade mig och han förklarade läget och sa (typ) att jag är dum i huvudet om jag ställer mig på brädan i nuläget:
D var en komplicerad op samt handskada. Ett ben i handen hade hamnat på helt fel ställe och då slitet av ledbanden runtomkring. Vid operationen fick dom öppna upp mig på både insidan och utsidan för att spika ihop handen (ben och ledband) med 3 spikar som gör att jag inte kan röra handen överhuvudtaget (typ stelopererad). Spikarna opereras ut om en dryg vecka och då kan jag börja rehabba handen vilket kan ta en tid. Men jag fortsätter att inte vara bitter och tänker på nåt sätt försöka tänka positivt genom att tänka att jag är ett steg närmare shreddandet. Alltså tänker jag mycket... Och tänker också att jag längtar nå djävulskt efter brädan nu!

Efter massa gnugg med tvål och vatten försvann den döda huden och sårkorporna runt ärret. Handen blev genast jättefin (???)